Filmkritik: Operation: Overlord

Filmer som pågår under andra världskriget finns överallt. De flesta av dem rullar dock mer eller mindre exakt upp krigets historiska händelser. De sysslar sällan med hemliga nazistiska laboratorier där övermänskliga superzombies föds upp. Och om du gör det är du ganska säker på att du befinner dig djupt i B till C-filmområdet. Men producenten J.J. Abrams tar med oss ​​en representant för den här genren till mainstream-biografen och vill tjäna stora pengar på den, så det här receptet verkar inte vara fel alls.

INNEHÅLL

På tröskeln till D-dagen ska unge Boyce och hans lika oerfarna kamrater, efter att ha hoppat ur ett flygplan över franska Normandie, slutföra ett delikat och mycket viktigt uppdrag. I en liten by har tyskarna byggt en bas där en radiosändare finns. Under befäl av den stridstestade korpralen Ford ska trupperna ta denna sändare ur funktion senast kl. 06.00 för att ge luftstöd till de landande trupperna.

Men allt går fel vid målinriktningen. Deras plan träffas och så bara en handfull män, runt Boyce och Ford, lyckas överhuvudtaget nå marken levande. När de äntligen kommer till byn inser de också snabbt att allt inte står rätt till här. Och innan de vet ordet av är störsändaren deras minsta problem någonsin.

© 2018 Paramount Pictures

KRITIK

Även om de aldrig riktigt kom till mainstream-filmen, är berättelserna om hemlig och ohygglig forskning av nazisterna, som slutar i mer skräck än krigsfilmer, verkligen inte nya. I dessa sfärer känns det hela ganska fräscht, och sticker ut från det vanliga superhjälte- eller science fiction-spektaklet på ett uppfriskande sätt. Även den ganska brutala, och alltså endast från 16 släppta representationen, understryker Operation: Overlord ur den något blodlösa enhetsmush av dessa dagar. Vad han fortfarande inte har blivit är en skräckfilm. Mer passande vore en övernaturlig actionfilm med skräckinslag.

Ett gigantiskt ess i hålet med allt detta är förstås för en film av det här slaget, kunglig budget. Detta möjliggör de vanliga billiga sminkeffekterna och mycket falskt blod, men också några ganska bra krigsintryck, trovärdiga bakgrunder och en kompetent skådespelare. Och i motsats till JAG G, som släpptes på sommaren och även var tänkt att locka B-Movie-fans till bio, har man också gjort något här med dessa fördelar.

© 2018 Paramount Pictures

I motsats till ovan nämnda film har vi här inte att göra med ett cyniskt försök att göra så mycket vinst som möjligt på så lite ansträngning som möjligt. Fokus här låg helt klart på kul. Inte vid något tillfälle Operation: Overlord hävdar att det är en film av hög kvalitet. Han vill bara underhålla med sin löjliga intrig och ett genomgående högt tempo, även om logiken går förlorad ganska snabbt. Men det är förlåtet i en berättelse om oövervinnerliga nazistiska zombies.

Om du hade ansträngt dig lite mer för att inte låta alla karaktärer se ut som mallar och gjort alla berättelsevändningar för förutsägbara, skulle du kanske till och med kunna prata om en riktigt bra film istället för en underhållande ”Guilty Pleasures”. Och även om filmen knappt har några längder så hade 5-10 minuter mindre gjort det rätt bra, för speciellt den sista tredjedelen är nästan lite för mycket av det goda. Även den bästa uppgörelsen börjar dra någon gång.

© 2018 Paramount Pictures

Bekanta ansikten syns knappt i Operation: Overlord, men det stoppar det inte, för hela skådespelaren gör sin grej riktigt bra och har uppenbarligen roligt att göra det. Att karaktärerna han skildrar, som nämnt ovan, verkar lite endimensionella beror mer på manuset än på skådespelarprestationerna.

Effekt, jippo och sminkarbete motsvarar budgeten och sticker därför ut långt från vad som annars erbjuds inom genren. Även beträffande kamera, redigering och givetvis regi så utförs arbetet genomgående kompetent. Inga riktiga misstag, men inget enastående. Det något överdrivet heroiska och i övrigt ganska generiska soundtracket har inte nödvändigtvis någon negativ tyngd, men det kan inte heller locka ut någon bakom stranden.

© 2018 Paramount Pictures

FAZIT

Om du vill underhållas i cirka 2 timmar utan att behöva anstränga ditt huvud, men också utan att förolämpa din intelligens, kan du inte göra för mycket fel med Operation: Overlord. Filmen serverar lite för många klichéer för min smak och är mer än bara förutsägbar, ändå är den blodiga actionjakten fortfarande rolig att se. Om du måste gå på bio är upp till dig, men en framtida succé för en hemmapremiär verkar förprogrammerad, för bara för en rolig runda på filmkvällen är filmen gjord som gjord.